JONNA & CHRISTIAN hälsade äntligen på!

HURRAAAA!! Den 2:a februari landade mycket efterlängtade Jonna & Christian på SLC International Airport :D Att äntligen få slå armarna om så gamla kära vänner var fasen i mig inte att leka med! Jag var i två veckor i overklighetens land!

Än en gång cruise:ar vi Main i PC :) Denna dag, dagen efter vi åkt "The Beat Bus" till SLC:s bar The Westerner. I bussen dansade vi till feta beats hela vägen ner i dalen för att sen testa på bull-ride (fejktjur) och cowboy-danser. Hela Familjen från Daly Avenue (där de bor de som jag bor hos på helgerna) hade klätt upp sig i de finaste cowboy-kläderna vi kunnat hitta (på second hand) och vi hade en underbart rolig kväll.

"Welcome to America!"

Sen blev det skidåkning såklaaaart! Inte mycket puder att räkna med, men fick fick en hel del bra åk :)

Hemma i SLC byggde vi studio i vår kalla, lilla källare. Mössor, koftor och halsdukar på, filtar, gitarrer, lite vin och kvällen var kirrad :)

Skulle bli en konsert i PC, men det hanns inte med bland allt annat som skulle hinnas med..men spelade och sjöng gjorde vi mycket ändå. Undertbart!

Jag ser 4 bra saker här. Den fjärde är att Dom är Där!

<3 <3 <3

Är bara de två som saknas på målningen.

På organ recital i The Tabernacle nära mormonska templet i centrala SLC. Kom lite sent, men hittade in bakvägen och fick egen kupé :)

Andra helgen for vi söderut (eftersom det inte kom nån snö) för att leta ännu mer vacker natur! Ivanna var med och vi packade bilen full och hamnade först i Zion National Park.

Otroligt vackert!

Här var det vårväder och vi kunde lätt gå i shorts och t-shirt!

Väggar höga som berg, och Jonna, vacker som en dag :*

Efter en dag av vandring runt om i nationalparken kom vi till sista utsiktsplatsen. Magnifikt och bra betalning!

Sen körde vi vidare österut mot nästa nationalpark - Bryce. Där övernattade vi på motel och vaknade till snö!

Då blev det på med alla kläder, och vi första stoppet landade två korpar brevid bilen och såg hungriga ut. Vi kunde såklart inte låta bli att slänga lite bröd till dom (och vi var nog inte dom fösta som gjorde det heller, för de verkade rutinetade) och sen följde de oss i två-tre stopp till :) Kunde mata dom direkt från händerna, rätt kul!

Här var jag i somras tillsammans med Sonja och Jonas, så det var kul att se allt nu med snö på!

Här spenderade vi en hel dag och hittade en led att vandra ner bland de otroliga formationerna.

TACK älskade Jonna och Christian för att ni ville komma och hänga med mig! Det betyder otroligt mycket och det var en så skön känsla att veta att ni skulle sitta i mitt rum när jag kom ner. Ni var så söta och hjälpte mig att laga er fantastiska mat (för det försöker jag varje dag, men det går väl sådär..) , spelade och sjöng så underbart för mig och fick mig att skratta som jag inte gjort på länge! Ni är BÄST! Och visst sa jag att ni skulle krama alla där hemma från mig? Så gör det! Och vi ses i oktobeeeer! (Parteeeey!!)

Helt fantastiskt och unikt landskap!

Kära stackars blogg..

Tänk att det inte är nån som tar hand om dig..men äntligen har ägaren tagit sig tid som hon inte har, till att uppdatera nyfikna på hur det ligger till. Ni vet ju hur det är, när man verkligen har nått som man måste göra, men inte riktigt vill ta tag i, då hittar man på andra saker som känns viktigare just vid det tillfället :) Som nu. Men jag tycker ni är värda en uppdatering från andra sidan jorden.

De här bilderna är från december och början av januari, som inte alls bjöd på så mycket snö som vi hade hoppats. Jag har hört att det finns så det räcker och blir över där hemma, så mer behöver jag inte höra (är avis, såklart)

Var ute på en hike med barnen då, och kan ni tänka er, det växer färdigpyntade granar i vår skog! Är det inte fantastiskt? :)

En annan dag mellan jul och nyår blev det besök och rundvandring vid det mormonska templet i centrala SLC. I en bokaffär såg vi en stooor pepparkaksmaskin - mums, och vilken dröm!

Utanför templet.

Nyår firades friskt i Park City med fin familjemiddag med alla kompisarna! Några bilder hann jag knappt ta, men maten blev med, och god! På 12-slaget sprang vi ner på Main Street för att hinna till en bar och skåla, men det hann vi inte så det blev kramar och stojjande mitt på gatan. Gänget jag hänger med är så roliga och galna!

Jahapp, så här såg bergen ut mest hela tin fram tills mitten på januari, då började de sakta fläckas av den sällsynta och pudriga nederbörden. Ingen toppensäsong för en skidälskare..

Så vi tog saken i egna händer, och det får ni läsa om i nästa inlägg!

Skridskor, demoskidor och säsongen tar fart!

Skridskoåkning tillsammmans med au pair-gänget vid Gallivan Center i downtown SLC 3:e december.

Jag och Linda tog vår sedvanliga bild när vi passerade favoritmålningen :) "Vi kör en för varje årstid!"

Ja, det har kommit dåligt med snö i år asså..knappt nånting. Det är precis så man kan åka skidor, men alla bara väntar på den där fluffia pudersnön som Utah är så känd för. Här blommar en stackars pensé förvirrat i början på december..

Demodag i Canyons och jag och Linda provar ivrigt olika sorters skidor. tyvärr hann vi inte med nån heldag i backne, men några sköna par fick ajg åka på. De här från Völkl ville jag tex. inte lämna tillbaka - vilken dröm! 94 mm under foten men inte allt för tunga, så de hängde med i svängarna. Lite annat mot mammas 69:or som jag flaxar runt på annars. (men de är bra de med, mamma! TACK!) Det var svårt att gå tillbaka. Men jag ska verkligen fixa mina "nya" skidor i veckan så jag kanske kan inviga dom på juldagen! De är ju iaf 84 mm under..hoppas det var ett värt köp!

På Ugly Sweater Party i PC. Nu märks det att säsongen är igång! Mer folk rullar in och gatorna längs Main Street fylls av bilar och människor med drömmar om knähögt puder, helst innan jul. Men vi får se hur det blir med den saken.

Just nu träffar jag nytt folk varje helg och har det hur gött som helst där uppe! På fredagskvällen ramlar jag, Linda och Ivanna in hos grabbarna som vi bor in oss med, med packning som skulle kunna räcka för en månad, men som "bara" ämnats till skidåkning, utgång (helst med dans), bad i jacuzzin på deras altan, ev ett par timmars sömn, för att sedan återgå till skidåkning igen. Måste säga att det här är LIVET! Vi är som en enda stor familj, alla kommer och går i husen och alla är kompis med alla. Jag kan inte vänta tills jag får komma upp dit igen och bara slappa, men samtidigt vill jag att tiden ska gå sakta så vi får vara med varandra så länge som möjligt. Och snart kommer ju Ylva, Jonna, Christian och Emelie hit oxå (inte samtidigt), och då får jag även dela allt detta med dom - ska bli sååå kul!

I torsdags var jag på yngsta killens skola och berättade om Sverige, bjöd på pepparkakor och visade bilder på Kungen, prinsessbröllopet, samer och folk som åkte skidor i midnattssolen. Hoppas dom lärde sig nått iaf, 4-5-åringarna :)

Gilgal Garden och Utah Capitol State Building

Fredag igen och jag och yngsta barnet passade på att vara ute i solen. Efter ett besök hos frisören åkte vi till ett ställe som min värdmamma tipst om, en annorlunda trädgård som en man vid namn Thomas B. Child. Jr. designat.

En mycket liten trädgår som bjöd på skulpturer som representerade olika bibliska historier och stenar som täcks av texter från bla. mormonska skrifter.

Det var speciellt att se, men jag orkade inte läsa allt. Några blommor hittade jag att fota iaf :)

Mamma, du gillar väl de här?

Hus på pinne.

Sen gick vi en promenad i downtown, strax utanför Capitol State Building. Där finns en fin led som leder uppför berget bakom den stora vita byggnaden. Fortfarande massa fina höstfärger, men de blev visst inte med på bild.

Jag hade aldrig varit inne i Capitol State Building, så jag bestämde mig för att vi skulle kika in där. Denna dag var det Veteran's Day, så utanför stod en samling människor oc lyssnade på olika talare. Vi hade inte tid att lyssna, så vi smet förbi och in genom dörrarna. Där fanns målningar som beskrev hur det gick till när Brigham Young först kom till området som nu blivit Salt Lake City.

Rätt som det var hamnade vi i en guidad tur och fick gå runt till de olika rummen i byggnaden. Men vi hade inte tid att stanna hela turen, men fick lite mer bakgrundhistoria kring hur Utah och Salt Lake City kom till. Jag får gå dit igen en annan dag.

Här bestämmer de saker.

Utsikten från trapporna utanför är magnifik, trots denna disiga dag som skulle leda till snöfall lite senare. Sen for jag och yngsta hem till Linda och hälsade på en sväng innan det var dax att hämta upp de två äldre barnen. Sen hem igen och göra mig iordning inför kvällens konsert med min kör :)

Ski swap #3

En regnig fredagskväll (4:e november) tog jag och Linda bilen upp till PC för att söka lyckan på vår 3:e och sista (?) Ski Swap för den här säsongen. Där fanns otroligt mycket utrustning, både nytt och begagnat att fynda bland! Efter att ha stått i kö i 30 min för att komma in, rusade vi mot skidställen där skidorna stod uppradade efter storlek och i många laget. Man fick i princip gräva sig fram för att hitta go'bitarna. Men vi fick bra hjälp!

Slutade med att Linda kom ut med två par skidor, stavar och en jacka, och jag med ett par puderskidor och en jacka :D Såååå nöjda! Vilka fynd! Nu kommer vi äga i backen!

I måndags följde jag flickan i familjens klass på "field trip" till Red Butte Garden. Där letade vi spår efter djur i 1 ½ timme. Lite svårt eftersom det inte var nån snö, men coola fiskar hittade vi!

Efter körrepatition på torsdagen, inför helgens konsert, gick jag ut med några av körmedlemmarna på Denney's (en väldigt typiskt amerikans restaurang) för lite kvällsfika. Och ojoj vad mycket den bestod av. Jag visste knappt vad jag beställde in, men fick två tjocka toasts med karamellsås och bananer, äggröra och potatis till. Alles för mumsigt!

@ This Is The Place

Jag och yngsta åkte till This is the Place Heritage Park i fredags när han inte hade skola. Där fick vi se hur de levde i Utah förr i tiden. Stället heter så för att det var där mormonerna bestämde sig för att börja bygga upp ett nytt samhälle, vilket kom att bli Salt Lake City.

Huset ni ser ovan är "the Scandinavian house" som de sa när vi åkte förbi med tåg-bussen runt parken. Så blev jag nyfiken och gick förbi och tittade in. Det var inte öppet nu, men jag tog några kort genom fönstret och läste om husets historia.

Runt om i parken såg vi en del läskiga saker för på kvällarna har de "haunted village" där då man kan gå runt i mörkret och se ovanligt hämska grejer. En typisk attraktion i USA kring Halloween.

Att gå igenom det där skjulet och den här skogsdungen på natten skulle nog inte kännas..så tryggt :)